Bild 7

Reformationsbibelsällskapet har gjort om sin hemsida (Klicka här). Bland nyheterna finns att de scannat flera gamla översättningar som nu finns tillgängliga på nätet. Det är Bibelkommissionens översättningav NT från 1861, Bibelkommissionens översättning av GT från 1878, Karl XII:s bibel från 1703 (som finns i flera upplagor på nätet), Lektorernas översättning från 1863 och Staves revidering av Karl XIIS. bibel från 1923. Samtliga bygger i huvudsak på Textus Receptus och är därför intressanta för Reformationsbibelsällskapet. Men kan också för andra vara intressanta som historiska dokument.

I sitt senaste nyhetsbrev berättar Reformationsbibelsällskapet att de är i slutarbetet med sin nya revision och erbjuder läsarna att rösta om vilken version de ska trycka först.

bild-13

I Svenska Bibelsällskapets publikation Bibelforum skriver Mikael Tellbe i det senaste numret (Nr 1/2014) om arbetet med den provöversättningen som nu pågår. I den korta artiklen anger han flera skäl till varför en ny översättning behövs !) Det svenska språker har förändrats på 30-40 år, 2) Bibelforskningen har gått framåt 3) Översättningsidealen har förändrats.

Tellbe berör en rad översättningsexempel. Men ställer mest retoriska frågor utan att ge svar på hur den nya provöversättningen landar. Ska det heta ”salig” eller ska man skriva ”lycklig”?  Vad får den ohederlige förvaltaren beröm för, att han är klok, klipsk eller rentav slug? (Luk 16:8) och hur ska man lösa frågan om orden krign Guds rike? DE står i en verbform som uttrycker dåtid men med konsekvenser i nutid. Blir det ”Guds rike är snart hos er” eller ”Guds rike är nu hps er” eller kanske till och med ”Guds rike är nära er”?

Tellbe avslutar med att konstatera att provöversättningen ska vara ute i handlen ”i början av 2015. En liten justering till sent 2014 som sas vid konferensen i Örebro i februari.

bild-2

I en recensionsartikel skriver Anders Alberius, tidigare domprost i Skara och tidigare generalsekreterare i Svenska Bibelsällskapet om boken. Det är en vänlig anmälan med några kritiska synpunkter.

Den ena om bibelns titel, att boken egentligen borde hetat ”VIlken bibelöversättning?”. Noteringen är givetvis helt korrekt men det skulle bli många bokstäver och kollissioner med underraderna. Arbetstiteln var från början ”Vilken bibelöversättning ska jag välja?” Men det blev för långt.

Den andra invändningen är att jag skriver med en utblick genom mina glasögon och då bland annat använder uttryck som bibeltrogen och bibelkritisk på ett schablonmässigt sätt. Och det ligger säkert enhel del sanningen i att mina utgångspunkter präglat skrivandet. Särskilt som det från början inte var tänkt som en bok utan mer handlade om en serie artiklar som närmast kan kallas blogginlägg.

I övrigt blir jag tacksam för Anders Alberius noteringar där han bland annat skriver att boken behandlar ”nödvändiga frågor för varje förkunnare och församling, men även för varje kristen människa eftersom vi lever i den tid när det inte alls anses tillbörligt att Bibeln bara är några fås egendom”.

Hela hans artikel återfinns i Svenska Pastoraltidskrift Nr 8/2014 sidorna 234-236.

bildI boken skriver jag om diskussionen kring översättningen av Gal 6:16 (s.107). Men det finns ett annat ställe där samma typ av problemtik uppstår. Folkbibeln skriver ”medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.” (Tit 1:13) men jämför Bibel 2000 (bilden) som istället skriver ”medan vi väntar på att vårt saliga hopp skall infrias och vår store gud och frälsare Kristus Jesus träda fram i sin härlighet.” (Tit 2:13). Mellan de två satserna finns i grundtexten det grekiska ordet ”kai” som vanligen betyder ”och”. I Folkbibelns läsning, där man väljer att inte översätta ”kai” med ”och” blir det saliga hoppet att Kristus ska träda fram i härlighet. Men om man översätter mer litteralt, som Bibel 2000 (och förstås Darby) så synes det vara två separata händelser. Flera teologer menar att det har betydelse. Så skriver till exempel Dr. Tom Constable: ”In the Greek text one article, ”the,” introduces both ”blessed hope” and ”glorious appearing,” suggesting that Paul was viewing one event as having two aspects”. Att man alltså borde tala om två olika apsketer av Jesu återkomst, inte en. I Darbys syn tolkas i samma anda begreppet ”det saliga hoppet” som ett löfte om Jesu återkomst när han hämtar sin församling, det så kallade uppryckandet. Något som helt utesluts i Folkbiblens skrivning. Så ska det vara ett ”och” eller inte?. Jag har fått förfrågan att kommentera texten i den pågående revisionen av Folkbibeln och noterade i mina kommentarer: Vi har i texten en parallell till Gal 6:16. Här finns ett ”kai” som hoppas över. Kanske borde det vara ”medan vi väntar på det saliga hoppat och att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram..”. Jag tycker av princip att det är läsaren som ska förhålla sig till och:et mer än översättarna.

Bild 309

Världen i dag skriver om revisionen av Folkbibeln. Artiklen konstaterar att revisionen kommer ut under hösten (En trolig tidpunkt kan vara mitten på oktober – min anmärkning). Vidare att hela Bibeln väntas bli klar mellan 2018 och 2020 (2018 låter optimistiskt. OCh man kanske ska nämna att man siktar på en reviderad GT-version redan 2015). Tidningen har intervjuat Anders Robertsson som säger: Givetvis ska vi ta reda på historiska och grammatiska fakta, men samtidigt har vi respekt för att det är en helig skrift. Den är skriven av människor men är inspirerad av Gud.

För att läsa hela artikeln Klicka här

Bild 308

Boken ”Vilken Bibel?” finns nu också som e-bok. Den finns utlagd via Elib och kan köpas till mobiler och surplattor Och även beställas hem av bibliotek för elektronisk utlåning. För att gå till Elibs hemsida och boken Klicka här

bild

Att översätta Bibeln handlar inte bara om hur man innehållsmässigt och teologiskt ska förstå en text. Det handlar också om nyanser. Hur väljer en översättare på bästa sätt den nyans som en text ska bära. Ett exempel, hur ska man på bästa sätt översätta en vers som Mark 14:38? Vad skulle du välja?

Det grekiska ordet eiselthete betyder bokstavligt att gå ut, att komma in, att uppstå, att inträda, sakernas tillstånd, börja bli, av tankar som kommer in i sinnet. 

Några förslag:

”Vaka och bed så ni inte utsätts för frestelse (prövning)”.  (Bibel 2000)

”Vaka och bed så ni inte kommer i frestelse” (svenskbibel, Folkbibeln 1998, Karl XII ”kommen uti”)

”Vaken och bedjen att ni icke mån komma in i frestelse” (1917, Darby)

”Vaka och bed så ni inte hamnar i frestelse”

”Vaka och bed så ni inte drabbas av frestelse”

”Vaka och bed så ni inte råkar i frestelse”

”Vaka och bed så ni inte faller i frestelse” Luther)

”Vaka och bed så att frestelserna inte segrar över er” (Nya levande)

”Vaka med mig och bed så att inte Frestaren övermannar dig” (Levande Bibeln)

”Håll dig vaken och be, så att du inte hamnar i fara utan att ens veta om det” (The Message)

eller varför inte….

”Vaka och bed så att ni inte blir frestade”

Bild 300

Den kristna tidningen Världen i dag skriver om Svenska Bibelsällskapets provöversättning av två böcker i Nya testamentet och planerna på en ny översättning. Artikeln bygger på en intervju med översättningsdirektor Mikael Winninge. Tyvärr har skribenten fått lite om bakfoten. Det är inte Apostlagärningarna som håller på att provöversättas, utan – som ni har kunnat se tidigare på bloggen – Lukasevangeliet.

Men det finns några intressanta saker att notera i artikeln. Det är ingen nyheter, men Winninge säger att att projektet med en nyöversättning knappast kan komma igång före 2017. Det ger en antydan om en tidsplan. Man brukar räkna med att en översättning av den här digniteten tar minst fem år. Så en ny översättning kanske tidigast 2022.

Winninge utvecklar också vidare det som Mikael Tellbe talade om i Bibeln i dags podcast. Han framhåller att man anser att det har hänt mycket i förståelsen av tillkomst och bakgrund av Nya testamentet. En särskild insikt är ”hur grundmurat judiskt präglat” en stor del av Nya testamentet är. Här syftar han troligen främst på det som brukar kallas ”nya perspektiv på Paulus”. Winninge säger: ”[Nya testamentet] är tillkommet under en tid innan kristendomen avskilde sig helt från judendomen, och det är något man missat i tidigare bibelöversättningar”.

Artikeln diskuterar också tankarna kring filosofin bakom en kommande översättning och framhåller att det finns en trend bort från det dynamiska mer idiomatiska synsättet. På samma sätt som den norska översättningen (2011) gjordes mer litteral än sin föregångare kan man notera att provöversättningarna nu görs mer litterala än Bibel 2000. Det kan också noteras att Folkbibelns revision ser ut att bli mer litteral än versionen från 1996.

Det kan påpekas att det i Sverige från 1526 och fram till 1999 gjordes statliga översättningar. Till skillnad från de flesta andra bibelsällskap har Svenska Bibelsällskapet aldrig tidigare stått för en egen bibelöversättning.

Bild 296

Nu skriver också den finska tidningen Kyrkpressen om boken. I en anmälan skriver Tomas Van Martens bland annat  ”Det råder ingen brist på bibelöversättningar. Själv känner jag till en handfull och när jag får Jonas Dagsons bok i min hand blir jag överväldigad” och redogör för bokens upplägg och innehåll.

Skärmavbild 2014-02-28 kl. 11.39.46

2014 ser ut att bli ett historiskt bibelår. Frågan är om det någonsin kommit ut så många nya Bibelöversättningar på ett och samma år i Sverige. Det här kan ses som en komplettering och uppdatering av uppgifterna i boken ”VIlken Bibel?”.

Reformationsbibeln – revideringen/nyöversättningen av Reformationsbibeln från 2003 är i stort klar. Hela NT ligger ute som pdf på deras hemsida. Den nya versionen beräknas tryckas under sommaren, meddelar Bo Hagstedt från Refromationsbibelsällskapet i ett mail.

Bo Giertz översättning – som varit slut från förlaget i många år är under produktion och Församlingsförlaget i Göteborg hoppas och tror att den nya upplagan (ingen revision) ska tryckas efter sommaren.

Psalmernas bok i svenskbibel – Ragnar Blomfelts plan är en beta-version av Psalmernas bok som kommer på hans sajt i oktober. Och att översättningen sedan kommer i skarp version tillsammans med en kommentardel under 2015.

Ersättningen av Levande Bibelns Gamla testamentet – där håller sista ändringarna precis på att göras. Manus lämnas till förlaget i slutet på mars. Efter sättning och tryckning hoppas man att Bibeln ska finnas i handeln (nyöversättning av Gamla testamentet och revidering av Nya) i november. Ett namn som bollats på utgåvan är helt enkelt Bibeln på svenska. Det kan noteras att Gospel Media som har avtal med Biblica om utgivningen vid årskiftet bytte namn till Sjöbergs förlag.

Bibelsällskapets provöversättning av Lukas och Galaterbrevet – kan också möjligen komma under året. Mikael Tellbe säger i Bibeln idags podkast att texten ska behandlas vid tre forskarseminerier, provanvändas i några församlingar och sedan genomgå ytterligare en översyn. Men att utgivning kan bli i slutet året. Annars tidigt 2015.

Svenska Folkbibeln – där jobbas det med revisionen för högtryck. Själva arbetet väntas vara klart till slutet på maj med målet att den nya reviderade Folkbibeln NT plus Psaltaren ska komma ut under hösten.

Svenska Kärnbibeln – Har också varit plannerad till 2014. Men för att inte försvinna i stimmet av alla andra utgåvor har utgivningen av NT skjutits upp till 2015. Även denna utgåva ges ut på Sjöbergs förlag.